Svanen

När jag skannade gamla diabilder hittade jag en bild på en vacker svan som simmade omkring någonstans i Öresund.

Bofinken Knut ?

Bofinken är en liten tätting som tillhör familjen finkar. Tillsammans med lövsångare är den Sveriges vanligaste fågelart. Antalet par i Sverige uppskattas till cirka 10 miljoner.

Bofinken är stor som en gråsparv, men slankare och med längre stjärt. Fågeln mäter 14–16 cm, har ett vingspann på 25–29 cm och en vikt på ungefär 20 gram. Den har en kort, tjock och konisk näbb, på vilken näsborrarna sitter närmare näbbryggen än käkkanterna. Den adulta hanen skiljer sig från honan genom att hans panna är svart vid näbbroten och den övriga delen av huvudet är gråblått, utom kinderna, som är rödbruna. Den rödbruna färgen sträcker sig också ned på hals och bröst, där honan istället är mattare färgad i gråbrunt. Den utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband och de yttre stjärtpennornas vita fält, som kontrasterar mot den i övrigt mörka stjärten.


Nedanför vårt fågelbord gick idag en ensam bofink och plockade frön som andra fåglar hade sprätt ut. Månne det var Bofinken Knut?





------
BÖ

1-års kalas

Vilgot har redan fyllt 1 år men då var han bortrest. Idag hade han födelsekalas hemma hos sig med med mamma och pappa, mormor och morfar, farmor och farfar och morbror och hunden Ida. Det var ett kalas vill jag lova. Där fanns tårta med ljus, där fanns ballonger, där fanns presenter och där fanns födelsebarnet själv. Ballongerna och tårtan var nog det bästa tyckte Vilgot, fast visst fanns det presenter som också föll i smaken.

Vinterbilder

Det blev en timme på golfbanan idag. Inte golfspel utan skidåkning. Snön ligger fint över greener och fairways och under det vita täcket sover golfbanan gott. Vila är bra i alla samanhang och vintervilan med snö ger skidåkningen en möjlighet. Jag hade kameran med mig och tog några vinterbilder.

Är våren på väg?

SMHI definierar meteorologiskt vår som när dygnsmedeltemperaturen är stigande och över noll grader i minst sju dagar, förutsatt att dessa infaller efter den 15 februari. Denna definition gäller dock enbart i Sverige, då årstiderna inte ser likadana ut i andra delar av välden. Någon internationell meteorologisk definition av vår finns därför heller inte. Enligt kalenderindelningen av året börjar våren i Sverige den 1 mars, oavsett väder.

Idag när vi åkte in till de centrala Helsingborg var temperaturen över nollstrecket. Snön började smälta och slask och smuts bredde ut sig efter vägen, gångstigar och gator.

Från parkeringsplatsen gick vi Kärnantrapporna ner till stadskärnan och tillbaka till bilen använde vi oss av Hallbergs trappor. Visst såg det ut som våren börjar rycka i trådarna.

Soppteater

Idag var det säsongstart på Soppteatern, och jag var där.

Det var Lennart Almroth, skådespelare på teatern, som stod för underhållning stöttad av några musiker. Temat för dagen var "Text & musik Lennart Almroth"

Lennart Almroth gick förberedande scenisk utbildning på Skara Skolscen 2000-2001 och därefter utbildade han sig till skådespelare vid Teaterhögskolan i Malmö 2001-2005.

Det var en mycket bra föreställning som försegicks av "Kyckling" Minestronesoppa och kaffe.

Koltrasten

Koltrast,Turdus merula, är en fågel som tillhör familjen trastfåglar. Den räknas som den mest utbredda trastfågeln i Europa.

Tidigare var koltrasten en utpräglad skogsfågel men den har sedan mitten av 1800-talet bosatt sig i parker nära bebyggelse samt i trädgårdar vilket i dag gör den till en kulturföljare.

Koltrasten är på grund av sin närhet till människor allmänt bekant. Hanen känns igen på sin kolsvarta kropp, gula näbb och gula ögonring. Den melodiska sången, som koltrasthanarna framför högljutt, anses som särskilt vacker.


Vi tittade på en av dessa koltrastar som var i vår trädgård idag. Han började med att leta efter frön som låg i snön under fågelbordet. Han fick sprätta i den kalla snön men tröttnade snart på detta och flög upp och in i fågelbordet där han i lugn och ro fortsatte måltiden.
En härlig fågel!

Skottat och klart!

Det kom mera snö idag. Denna vinter har man verkligen fått användning av snöskyffeln som för övrigt är nyinskaffad för säsongen.

Ikväll var den med i svängen igen!

Såsom i en spegel

Såsom i en spegel är en svensk film från 1961, skriven och regisserad av Ingmar Bergman.

Det är den första i Bergmans trilogi om tro och följdes av Tystnaden och Nattvardsgästerna. Den utspelar sig på en ö i skärgården och handlar om en författare, David (Gunnar Björnstrand) hans barn Karin (Harriet Andersson) och Minus (Lars Passgård) samt svärsonen Martin (Max von Sydow), som är läkare.

Belönades med en Oscar för Bästa utländska film och var även nominerad i kategorin Bästa originalmanus.

Jag kommer ihåg dessa filmer och hur fascinerad jag var av Ingmar Bergmans sätt att spela in filmerna.


På tal om spegel så blev vi i helgen av med spegelglaset till den vänstra backspegeln. Snopet!
Glaset var bortpolckad med varlig hand. Skulle tro att det var en "skaffare" som hade i uppdrag att ordna ett vänsterglas till någon mindre nogräknad bilverkstad. Högerglaset hade man inte rört. Förmodligen vill man inte ligga med för mycket på lager.


OBS! "tejpen" hör till kåpan på framsidan av backspegeln.

Rörhöna

Namnet Rörhöna användes första gången 1871. ”Rör-” syftar på artens tillhåll i vegetationsrika kärrmarker och ”-höna” på att den är hönslik. Arten har även kallats för sumphöna, vattenhöna och grönfotad sumphöna. Första gången som rörhönan observerades i Sverige var i Uppland och då så sent som 1784. Det dröjde sedan 100 år innan arten blev lite mer allmän.
Eftersom rörhönan inte flyttar så långt söderut påverkas den av huruvida vintrarna är hårda eller milda. Serier av kalla vintrar kan ge upphov till kraftiga nedgångar av beståndet, som det sedan tar flera år att bygga upp igen.
Till skillnad från sothönan, så har rörhönan inte lyckats kolonisera kusterna i samma utsträckning.
Rörhönan är väldigt svårinventerad genom sin anknytning till småvatten, ibland totalt igenvuxna sådana. Det svenska beståndet uppskattas idag till mellan 2.000 till 4.000 par.

I september till november flyttar rörhönsen huvudsakligen till västra och södra Europa. De är utpräglade nattflyttare. Åtskilliga övervintrar emellertid i de sydligaste delarna av Sverige.

I mars och april sker återkomsten.


Idag när vi var ute och promenerade och på hemvägen gick utefter bäcken såg vi en rörhöna. Trevligt! Kallt tyckte kanske fågeln.

Klockspelskonsert

Helsingborgs rådhus - ritat av Alfred Hellerström uppfördes 1897. 1889 hölls en arkitekttävling för att bestämma utformningen av Helsingborgs nya rådhus. Tävlingen vanns av den blott 26-årige Alfred Hellerström som nyss tagit sin examen från konstakademien i Stockholm. I byggnaden håller kommunens fullmäktige sina sammanträden. Det är även kontor för kommunstyrelsens förvaltning. 1965 inrättades här även ett bröllopskapell för borgerliga vigslar. 1967 förklarades rådhuset som byggnadsminne.

Byggnaden på fyra våningar är uppförd i nygotisk stil, själva huskroppen flankeras av fyra torn, runda ut mot Stortorget, mer kantiga mot Rådhustorget, och kröns av ett 65 meter högt klocktorn. Taket är i mestadels i skiffer med inslag av koppar. Ut mot Drottninggatan har rådhuset stora spetsbågeformade målade fönster, målningarna är gjorda efter förlaga av Gustaf Cederström. Byggnaden kan nås från Stortorget genom en stor barock-inspirerad trappa och från Drottninggatans huvudentré där man väl inne möts av en pampig trappa.


Idag när vi kom in till Helsingborg centrum och Stortorget kunde vi lyssna till klockspelskonserten som spelades från rådhusets klocktorn.

Ejderhonan

Det var ca 15 år sedan jag tog denna bild vid kusten strax norr om Landskrona. Jag fotograferade med diafilm och bilden har legat stilla i alla år väl monterad i plastram.

I dagarna håller jag på att skanna gamla diabilder till digitala och hittar många gamla godbitar. Till exempel bilden på denna vackra andfågel, en ejderhona, ådan, som står på den algklädda stenen i Öresund.

Skidor vid havet

Igår kom det mera snö och fyllde på i skidspåren. Temperaturen idag mitt på dagen låg strax över noll, men marken och snön är kall, så några vallningaproblem förelåg inte. Jag plockade fram en gammal valla, som jag köpte i Norge strax efter Olympiaden i Lillehammer 1994. Handskarna är förmodligen från samma datum. Vallan är till färgen ljusblå och omfattar temperaturområdet från 0 till minus 10 grader. Norrmännen dom kan det där med valla.

Med skidor och stavar i händerna promenerade jag till änden av vår gata och därifrån med några undantag där jag fick ta av mig skidorna, skidade jag ner mot havet och följde sedan stranden bort mot Örby ängar. Utefter stranden var det en rejäl motvid, men det känndes bara skönt att plöja fram bitvis i ospårad snö. Väl framme vid Örby ängar fortsatte jag på ängen in mot Råå, där jag vände. Nu hade jag vinden i ryggen och den lågt stående solen i ansiktet. Jag passade på att åka över golfbanan på hemvägen. Solen gnistrade på de vita ytorna. En härlig vinterdag.

Vinter

Igentligen skulle vi ha varit på veteranorientering idag. Gick upp tidigt, åt frukost, lyssnade på radion, tittade ut. Egentligen såg det inte så illa ut men radions rapporter om underkylt regn och hala vägar samt annalkande snöoväder gjorde att vi beslöt att stanna inom hus.

Jag satte en deg, bakade två lantbröd och tittade ut genom fönstret.

Vill du kolla på dagens veteranorientering gå då in på Eric´s fotodagbok.

Mera pärlhyacint

Nu har våra pärlhyacinter skutit i höjden och blommar vackert. Jag har försökt att ta reda på vad det är för sort. Från skolan kommer jag ihåg de svårigheter jag hade med biologilektionerna när det gällde växter. Till fasa skulle man samla växter under sommaren, pressa och montera dem på ark och till detta lära sig art och familj. Inte nog att man skulle kunna det svenska namnet, man skulle även veta namnet på latin.

Jag gick in på bibliotekt och fick tag i en bok om bl a pärlhyacinter, tog ett par foto och studerade dem sedan hemma.

Jag kom fram till att den pärlhyacint som vi har är en Armenisk Pärhyacint av sorten Heavenly Blue. Men jag kan ha fel! Rättelse är välkommen.

Krickor

Krickan är den minsta simanden i Nordeuropa. Båda könen har glänsande grön vingspegel, kantad av svart. Det kastanjebruna huvudet med ett grönt fält från ögat och bakåt kännetecknar hanen i praktdräkt, medan honan är brunspräcklig.

Idag under vår promenad utefter bäcken träffade vi på 3 krickor, en hane och två honor. Dessutom stod 2 hägrar utposterade på var sitt ställe, kanske som vakter, vad vet väl jag.

Kallt men friskt

Så var det idag, kallt men friskt. Vi tog en promenad över golfbanan och sedan Örby ängar in mot Råå. När vi vände fick vi mer eller mindre vinden i ansiktet. Visst var det kallt men det var en vänlig och snäll kyla och man kännde att man varit ute när vi kom hem.

Som belöning blev det varm choklad med ostsmörgåsar. Tänk att få slicka i sig av chokladröran innan mjölken slås på. Toppen! Man blir som ett barn på nytt.

Loppis

Var på ett par loppisar idag. Där har man stora möjligheter att göra fynd. Köpa annars dyra grejor nu till bra priser. Eller vad säg om en kamera för 5 kr. Det är ju i slutändan ändå den som står bakom kameran som står för det färdiga resultatet. Eller?

Potatis

Potatisens historia, klippt från Alingsås turism.

Potatisen upptäcktes år 1537 när de spanska conquistadorerna plundrade byn Sorocota i Anderna. Där användes den inom många områden bl a som medicinalväxt. Råa potatisskivor lades på brutna armar och ansågs påskynda läkningen och genom att gnida sig på huvudet med rå potatis hoppades man kunna bli av med huvudvärk.

Inkaindianerna kände till 52 varianter av denna mirakelväxt och kallade den "Papa", vilket betyder knöl. Spanjorerna kallade den "Tunna de tierra" eller "Tryffel". De fann den vara "mjölig, välsmakande och en läckerhet även för spanjorer".

När potatisen introducerades i Europa för omkring 400 år sedan blev den genast offer för förtal och vidskepelse. Eftersom den inte stod nämnd i Bibeln ansågs den vara olämplig som människoföda. Och eftersom den inte växte från frön utan från knölar, sades den vara ond och ge upphov till spetälska, syfilis och tuberkolos. Lärda män i Frankrike påstod att den skulle förstöra den jord den växte i och franska läkare menade att potatisen orsakade svåra sjukdomar och var ett farligt afrodisiakum.

Det dröjde mer än två sekler innan potatisen blev accepterad i Europa. Historien berättar att den franske apotekaren Parmentier blivit potatisfrälst och han visste att den engelske sjöhjälten Sir Walter Raleigh 1580 tagit potatisar med sig hem till England. Parmentier tyckte även att fransmännen borde intressera sig för den älskade knölen. Han skriver en bok men fransmännen är inte intresserade av nymodigheten. De föredrar sina rovor och inga nymodiga knölar. Parmentier ger sig inte utan ber personligen Ludvig XVI att skänka honom en jordlott där han skall odla potatis. Parmentier får en jordlott och sätter potatis. De första blommorna från potatisstånden samlar han ihop och går till kung Ludvig och tackar för den kungsliga nåden. Kungen placerar en av blommorna i knapphålet och räcker resten av buketten till Marie-Antoinette som blir mycket förtjust.

Vid nästa kungliga bal uppträder hon med potatisblommor i håret. Blommorna gör succé och den blir ändå större när potatisplantorna är färdiga att skördas och kungen får naturligtvis de första knölarna. Köksmästaren bakar potatisarna i ugnen och serverar dem vid den kungliga taffeln. Jag har döpt dem till "Pommes de terre en robe de chambre", dvs potatis i morgonrock, svarar Permentier på kungens fråga. Det berättas att alla blir förtjusta i "morgonrockspotatisen" och vad kungen och drottningen anser som en läckerhet blir naturligtvis en godbit för alla trogna undersåtar.

Potatisen erövrade mer och mer gastronomin och kunniga köksmästare komponerade en mängd olika tillagningssätt. Även inom industrin kom potatisen att spela en avgörande roll särskillt inom brännvins- och stärkelsetillverkningen. Även inom konsthantverkets potatistryck har potatisen använts flitigt.

År 1724 odlades potatis för matbruk, för första gången i Sverige, av Jonas Alströmer. Detta skedde här i Alingsås vid Nolhagaparken och potatisen fick namnet "Nolor" här i bygden. Alströmer spred kunskap om potatis och potatisodling dels genom en bok och dels genom att sprida små partier utsäde till olika ståndspersoner i landsorten över Sveriges land.


Jag läste någonstans att det finns cirka 2 500 potatissorter i världen, av dessa odlas ett hundratal i Sverige. Idag när jag var hos fiskhandlaren köpte en av sorterna, Cherie. Den skulle passa bra till fisk. Och det gjorde den!

Mera skidor

Snön låg fint på Rya golfbana idag. Den snö som kommit den sista tiden har bidragit till att snötäcket på golfbanan inbjuder till skaplig skidåkning. Jag provade spåren under en timme idag. Härligt!

Stranden idag

Jag tog en promenad på stranden idag när solen inte hade långt kvar innan den skulle försvinna under horisonten.