I vattenlinjen

Ida poserade vackert i vattenlinjen när hon och jag gick på stranden i det härliga vädret.

Stranden idag

Det kom lite snö idag på eftermiddagen. Stranden blev förändrad. Inte badvänligt precis.

Lugnare vatten

Idag hade vinden lagt sig och vågorna och vattnet hade dragit sig tillbaka på stranden. Det var härligt att promenera mot solen och med vinden i ryggen.

Blåst!

Blåsten var hård från havet idag när vi gick vår promenad. Vinden pressade vattnet långt upp på stranden, så vi fick välja att gå på gång- och cykelstigen parallellt med standen. Det gick bra det också.

Sol idag

Idag sken solen och vi gick en skön eftermiddagspromenad på stranden. Än ligger isen kvar en bit ut i vattnet och kramar sig fast. Snart släppen den taget.

Blåser upp

Jag tog en promenad nere vid stranden idag efter lunch. Det började att blåsa upp. Värre väder var i antågande. När kommer våren?

Solnedgång

När vi gick en skön promenad framåt kvällningen höll solne på att krypa ner bakom horisonten.

Ida och släden

Jag placerade Ida framför den gamla släden med Vilgot på. Ida lät sig väl fotograferas och hon poserade vackert framför Vilgot och släden. Om Ida drog släden? Nej, det fick farfar göra. Det gick hyfsat på förmiddagens kylslagna gräs.

Ida och havet

Vi tog med oss Ida ner till standen idag. Hon poserade villigt inför fotografen. Se så fint hon sitter. Duktig vovve!

Regnar bort

Snögubben på grannens tomt är på väg att regna bort. Trist!

Rya kvarn

Rya kvarn byggdes 1846 som ersättare för en gammal stubbamölla och var för sin tid en väldigt modern kvarn. Kvarnen är av typ "holländare". En konstruktion som automatiskt vrider vingarna mot vinden. 1915 hade kvarnen hunnit bli rejält eftersatt i sitt underhåll och saknade kunder, med 10 konkurrerande kvarnar runt omkring - däribland Rydebäcks kvarn. En ny ägare Harald Hermansson rustade dock upp kvarnen och lyckades få rörelsen på fötter. När Rydebäcks kvarn revs 1920 tog Rya kvarn över malningen av spannmålet från Rydebäcks gård och blev med tiden enda kvarvarande kvarn i trakten. Drivkraften med vind var inte tillräcklig för malningen och efter olika försök med råoljemotor och lokomobil elektrifierades möllan 1946 och var i drift fram tills dess att den stängdes för gott 1965.

Kvarnen rustades upp och fick ny spånbeklädnad samt vingar under 70-talet, men vingarna fick återigen tas bort efter en storm 2004 som bokstavligen tog knäcken på dem.
Klippt från Geocaching som angett "Vi i Rydebäck 2008-2" som källa

Idag såg jag att hatten sattes på igen efter uppfräschning.

Lite räcker

Det behövs inte mycket snö i pulkabacken för att barnen skall dra sina pulkor dit och ha hejdlöst roligt. Jag gick förbi den lilla och nötta backen idag. Hade jag haft med mig en pulka hade jag åkt en sväng. Det såg kul ut.

Kanadagäss

Ovan för våra huvuden kommer kanadagässen från åkrarna inåt landet. De kommer i grupper om 7 till 30 fåglar. Skränar och skriker. Framme vid havet slutar de fladdra med vingarna och går över till glidflygt och landar mjukt på vattnet där redan tusental likar ligger och guppar. Skränet tilltar och stilla undrar vi vad de pratar om. Kanske tomt prat, kanske något vettigt fåglar emellan. Underhållning i alla fall för oss under vår promenad på stranden.

Kanadagås (Branta canadensis) är en fågel inom släktgruppen gäss med sin ursprungliga utbredning i Nordamerika men som genom introduktion nu har en stor population i Europa

Kanadagåsen infördes till Sverige på 1930-talet i Kalmarsund. Utplanteringar skedde sedan successivt framtill 1960-talet för att få arten att sprida sig. Därefter fortsatte populationen sprida sig och öka på egen hand.

Kanadagåsen är Sveriges största gås (vingbredd 160-185 cm, vikt upp till 4,5 kg).

Det vanligaste lätet hos kanadagäss är ett omisstagligt trumpetsstötsliknande ”a’honk” eller kanske ”gronk”. Under häckningstid också ljudliga ramsor med trumpetlätet inblandat.

Kanadagåsen finns i hela Sverige utom i Fjällen.

Godis

Lite godis på Alla Hjärtans Dag!

Skidor

Idag blev det en skidtur på Rya golfbana. Minus 1 grad och fint väder. Snötäcket kunde ha varit lite tjockare men det var inte mycket att göra åt. Skidåkning blev det i alla fall.

Pulkabacken

Snö! I morse när vi vakande var det vitt på marken. Turlig nog hade vi Vilgot hemma hos oss över natten så farfar tog ner den gamla kärken från vinden. Sedan bar det av till pulkabacken. Mycket barn med föräldrar hade samlats för att åka i backen. Tänk vad lite snö kan få fart på både barn, föräldrar. Farfar var sugen att åka själv men det stannade med att han sprang i bredvid nerför och drog kälken upp igen. Härlig motion. Vilgot skrattade hjärtligt när kälken tog fart nerför.

Vinterbilder

Tog några bilder när vi gick en promenad idag. Vinterbilder kan man kalla dem även om de inte redovisar så mycket snö. Kallt är det i alla fall.

Lyser upp

Vintergäcken utanför grannens nottvägg kämpar på i kylan och ger inte upp. De lyser gula och påminner om solen och den värme som snart kommer.

Packis?

Isläget nere vid havet börjar att kärva till sig. Kanske inte direkt packis i storformat, men ändå. Det var en härlig sol som vi mötte när vi vände ner mot stranden och promenerade söderut efter den isbelagda strandkanten.

.

Veteranorientering

Denna onsdags veteranorientering var förlagd till Pålsjö skog och det var Roy som stod för banorna. Efter flera dagars kylig väderlek var vi beredda på det värsta senariet vad det gäller temperaturen. Men icke, 3 minusgrader var det som bjöds och det blev en skön temperatur att springa i. Lite snö på marken på en del ställen lyste upp.

Vill du se hur jag sprang min bana klickar du på denna länk: http://boohgren.se/kartbibliotek/map_images/44.jpg

Isläget

Nu börjar isen ta ett stadigt grepp om strandkanten nere vid havet.

Talgboll

Detta hittade jag på Wikipedia:

En talgboll är en fettrik form av fågelmat avsedd som stödutfodring för vilda fåglar, främst småfåglar, under vintern. Bollen är vanligen lite mindre än en tennisboll men finns även i större storlekar. Talgbollar som köps i butik är oftast runda och inslagna i nät för enklare upphängning. Talgbollen består av fågelfrö blandat med någon form av hårt fett, exempelvis talg eller kokosfett. Talgbollen är avsedd att hängas upp en bit ovanför marken för att undvika att de ätande fåglarna blir föda åt rovdjur.

En utbredd myt är att när fågelutfodringen väl startat bör den fortgå hela vintern eftersom fåglarna vänjer sig vid att hitta mat på just det stället, om utfodringen upphör kan fåglarna få svårt att klara sig. Fåglarna flyger i verkligheten bara iväg till ett annat matställe.

Härom dagen hängde jag ut ett par talgbollar så att fåglaran skulle ha lite "kosttillägg" nu när temperaturen ligger långt under nollstrecket.

Melodifestivalen

Man är nog för gammal!
Tacka vet jag "Ola mä Fiola"

Kallt!